Vetenskap och beprövad erfarenhet

Jag är förtjust i vetenskap och jag älskar skolforskning. Den har förklarat så mycket av det jag upplever frustrerande i min vardag och genom att studera vad vetenskapen säger om lärande är det inte heller svårt att dra slutsatser om vad jag behöver och inte behöver för att göra ett bra jobb. Vad jag ska kräva av mig själv, vad jag ska kräva av min arbetsgivare och vad jag ska förvänta mig av mina elever.

Redan när jag första gången klev in i skolans värld som lärarstudent kände jag frustrationen i luften. Det var något som var verkligen fel. Frågan var vad? När jag hösten 2012 fick som arbetsuppgift att läsa den ledande skolforskningen för att, tillsammans med andra arbeta fram arbetssätt för att implementera detta i skolan, förändrades väldigt mycket. Jag är född kritisk men det jag fann i bland annat Fullan, Hattie, McKinsey, William och senare Timperlys forskning satte ord på varför jag var så frustrerad. Den förklarade vad framgångsrik skola är. Vad som krävs för att nå dit. Det bästa av allt är att de allra, allra flesta elever och lärare skulle trivas som fisken i vattnet om de fick jobba så som forskningen säger.

När det då höjs röster i skoldebatten om att det hänvisas för mycket till forskning. Att vi därför skulle strunta i vad sunt förnuft och beprövad erfarenhet säger, blir jag inte bara trött utan också väldigt frustrerad. För det första handlar beprövad erfarenhet om den erfarenhet som har systematiskt dokumenterad effekt. Det går alltså inte att säga; så har jag alltid gjort och det har alltid funkat, om du inte dokumenterat och utvärderat att din metod funkat. Alltså att du arbetat så som forskningen säger att du ska göra. (läs mer här) För det andra visade utbildningsutskottets rapport Hur ska ny forskning komma till bättre användning i skolan att majoriteten av Sveriges lärare inte tycker att hålla sig ajour med den ledande forskningen tillhör arbetsuppgifterna.

Det är alltså inte mindre forskning utan mer som svensk skola behöver. Den stora skoldebatt som förs i det offentliga rummet bygger ytterst sällan på vetenskap, utan på ett evigt tyckande. Till och med den ledande politikens argument bygger på tyckande. Betyg i årskurs tre kommer inte leda till bättre mattekunskaper. Läxhjälp till alla! Ska verkligen en bra läxa kräva professionell läxhjälp? Förstatligande av skolan kommer troligtvis inte ge fler barn bättre läsförståelse. (Dock vet vi att det skulle kosta en väldigt mycket pengar.) Det finns inga tydliga forskningsrön att hänvisa till i någon av dessa frågor.

Varför är det så svårt att ta skolforskning på allvar i Sverige? Det är den stora frågan vi behöver ställa oss, inte tvärtom. Varför ser vi inte till att systematiskt pröva våra metoder? Vad krävs för att vi ska ska göra det? Det är först när vi börjar leta svaren på dessa frågor som vi kommer kunna prata skolutveckling på allvar.

Advertisements

One thought on “Vetenskap och beprövad erfarenhet

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s