Allt är mitt fel! Kan vi börja jobba nu?

En gång när jag gick i skolan lirkade jag upp dörren till ett klassrum. Det regnade ute och vi klasskamrater ville gå in och värma oss. Läraren kom. Han var, som jag minns det, mycket arg och besviken på oss. Vem var det som hade lirkat upp dörren? Vreden skulle inte stillas innan någon erkänt. Ganska obekymrat räckte jag upp handen och sa: Det var jag! Jag lirkade upp låset. Det var kallt och vi frös. Läraren kom då helt av sig mumlade något och sa nu slår vi upp böckerna. Han fick sin syndabock och vi kunde börja jobba.

Det har idag kommit information om Skolinspektionens rapport om vad de sett under de 650 klassrumsbesök de varit på runt om i Sverige. De har rest runt i jakt på en syndabock och de har hittat en. PISAresultatet är lärarnas fel. Det skolinspektionen sett är nämligen att lärarna i Sverige inte klarar av det som skickliga lärare bör klara nämligen att anpassa lektionen till varje enskild elev.

Jag är skyldig till den anklagelsen. Gångerna är många då jag misslyckats med att anpassa lektionerna till var och en. För det krävs nämligen ett välutvecklat organiserat systematiskt kvalitetsarbete. Något som tidigare rapporter visat saknas i Svensk skola.

Jag tänker att jag hade kunnat spara Skolinspektionen mödan de haft att åka runt på dessa klassrumsbesök. Om det är en syndabock vi behöver för att kunna börja jobba med det verkliga problemet kan jag ställa upp. Det var mitt fel. Jag tar hela PISA-resultatet på mina axlar. Kan vi börja jobba nu?

Kan vi börja fokusera på hur vi skapar organiserad systematisk utveckling i våra skolor, bland skolans personal, förvaltningar och politiker. Hur vi ska skapa tid och tillit -en lärande organisation? Det hade varit mycket mera intressant och mer givande för en statlig myndighet att syssla med än att åka runt och leta syndabockar bland lärare som arbetar i en skolorganisation som tycker skolutveckling är ett fritidsintresse och som förlitar sig på eldsjälar.

Advertisements

8 thoughts on “Allt är mitt fel! Kan vi börja jobba nu?

    • Hur redovisar generaldirektören vilka premisser som gällt i resp klass, skola ? Elevantal lärartillgång nödvändiga kringresurser personellt och lokalmässigt etc Misstanken är stor att direktörsbudskapet är en bedrövlig förenkling av situationen och pinsam för en professionell ? Skolledning på riksnivå…

      • Och när skall det i Sveriges skolor bli tillåtet att ställa krav också på eleverna? Att säga att de själva måste anstränga sig för att lära sig, att de måste följa med på lektionerna och inte syssla med andra saker, att de måste vara aktiva? Så gott som varenda människa håller med om att en som vill bli världsbäst på 100 m måste träna och åter träna. Men om man skall lära sig läsa i skolan tycks det vara en allmän uppfattning att den förmågan skall komma automatiskt av sig själv och utan elevens egen medverkan. Säger en som betraktar det svenska skolsystemet från det östra grannlandet – och aldrig upphör att förvånas hur man inte ser det uppenbara…

  1. Pingback: Blogginlägg blev inslag i Rapport | Fröken Bagares funderingar

  2. Jag beklagar att man får det att låta som att det är lärarnas fel.
    Eleverna är i skolan för att lära sig. Grunden kommer från föräldrar. Att man ska visa respekt gentemot den som ska utbilda dig. Mobiltelefoner borde lämnas vid katetern. Det twittras. Facebookas och instegramas konstant av elevera under lektionstid. Tekniken i form av dator är enormt viktig för snabb information och kunskap. Men oväsentliga sidor bör blockeras på skoldatorerna under undervisning på lektionstid.

  3. Det är bra med nya perspektiv i debatten och frågan är om lärarnas ansvar egentligen problematiseras i för liten utsträckning?

    Ingen skyller mig veterligen de sjunkande kunskapsresultaten på lärarkåren, det är en självutmålad offerroll. Skolministern skyller t.ex. på Socialdemokraterna medan De rödgröna skyller på regeringen. Samtidigt skyller de båda lärarförbunden både på nuvarande och tidigare förhållanden men de verkar själva oförmögna att vidta åtgärder, t.ex. strejk, för att förbättra sin kårs situation.

    Som bekant visar forskningen att det är lärarens agerande i klassrummet som är avgörande för elevens kunskapsinhämtning. Att skylla det nationella tappet på lokala variationer går inte för sig. Vi bör i stället ta bladet från munnen och uppmärksamma den motivation och disciplin som finns i de mest framgångsrika länderna. I dessa länder är dock motivationen och disciplinen satta i system varvid föräldrarna spelar en central roll i sina barns uppfostran.

    Å andra sidan blir jag ju något konfunderad över lärarkårens påtagna offerroll i så gott som varje fåra av skoldebatten. Som jag förkunnade i inledningen ser inte jag att någon part skyller på lärarkåren (så sker bara undantagsvis i de fall skolmyndigheterna uppmärksammar brister i enskilda lärares utövning och när enstaka privatpersoner skyller allt på lärarna) samtidigt är inte lärarna sena med att utmåla det som om alla skyller på dem.

    Men en sak jag fann härom veckan när det talades om betyg från åk 4 var en sammanfattning av en publikation vid UU. Denna sammanfattning redogjorde för grundskolebetygen ute i Europa. Sammanfattningen framförde att betyg oftast används som mätinstrument vid övergångar till ett annat stadium (som förut t.ex. åk 8 till gymnasiet). Betyg i sig förefaller också alltjämt ha en icke-konstruktiv effekt på elevens motivation.

    Vad som dock kan ha en konstruktiv effekt är antingen muntliga eller skriftliga (utvecklade) omdömen. Dessa måste dock vara formulerade på rätt sätt och framhäva vad som kan utvecklas och hur varpå eleven får motivation, en utmaning, att faktiskt göra något konkret. Flera länder i Europa har sålunda skriftliga omdömen, och en del har muntliga omdömen på lågstadiet, för elevernas skull. Sverige har som bekant bättre lärartäthet och mindre klasser än många andra länder, ändå klagade lärarkåren på överadministration när de skulle ge skriftliga omdömen trots att det vore bra för eleverna.

    Varför fungerar det som i utlandet både fungerar för elever och lärare inte i Sverige? Jag tror det återigen i det generellt övergripande fallet kan härledas till bristande ordning och studiedisciplin hos elevmassan. Dock verkar alltför få lärare, enligt mina erfarenheter, ha ett intresse av en lugn klassrumsmiljö år 2014. I så fall kanske fler lärare t.ex. skulle säga till eleverna att lägga ned mobilerna i stället för att bruka dem i undervisningen.

    • Tack för ditt inlägg! Om du läser fler inlägg på bloggen förstår du att jag om någon diskuterar lärarens möjligheter till utveckling. Min centrala fråga är alltid att; “om allt börjar med en bra lärare måste vi börja med att fråga oss vad gör en lärare bra!”
      Redan 2000 kom en doktorsavhandling som visade att lärarna i Sverige har, i jämförelse med andra länder liten möjlighet till systematisk utveckling. Det konstaterades att vi saknar ledarskap och organisationstänk inom svensk skola. Organisation ledarskap och kollegialt samarbete är centralt för att utveckla den viktiga feedbacken inom svensk skola.
      Vad jag syftar på med mitt inlägg är att vi vet vad som är problemet, det har vi vetat i 14år. Bara i år har fyra statliga utredningar utrett samma fråga och kommit fram till samma resultat som Ulf Blossing gjorde 2000.
      Idéen med texten är alltså ingalunda ett sätt att ta på sig offerkoftan utan snarare ett sätt att markera på viljan att jobba framåt. För om sanningen ska fram är det sällan bara den enes fel.

  4. Pingback: Fröken Bagares funderingar

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s