Paradigm och skiften

Paradigm har blivit ett populärt och flitigt använt ord i många olika sammanhang. I skoldebatten pratas det allt oftare om att vi står inför ett paradigmskifte. Jag har själv använt termen i det sammanhanget men ett samtal med Viktoria Struxsjö i veckan fick mig att börja fundera.

Slår du upp ordet paradigm i svenska akademins ordlista står det som synonymt med ordet världsbild. Går man vidare och letar efter ordets ursprung hittar man fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn som myntade begreppet för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.

Begreppet används mångtydigt, även av Kuhn själv. Dock har han formulerat två grundbetydelser av paradigm – den smala betydelsen och den breda betydelsen. Enligt den smala betydelsen är ett paradigm de gemensamma övningar som studenter måste genomgå i sin utbildning för att till exempel bli doktor i ett ämne. Enligt den breda betydelsen är ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin räknar som fakta. Kuhn menade att det är den smala betydelsen som är den viktigaste, men ordet paradigm betecknar idag oftast den breda betydelsen.

Hur som helst om vi tittar närmare på begreppet paradigmskifte handlar det om att man inom en vetenskap hittat så mycket ny fakta att de gamla teorierna inte längre stämmer. När Newtons klassiska mekanik ersätts med Einsteins teorier kan man tala om ett paradigmskifte. Dock bör man då i sammanhanget veta om att Einstein långt ifrån var först med att ställa en relativ syn mot det absoluta rummet. Därför kan vi ifrågasätta om paradigmskiften är så kritiska skeenden som Kuhn gör gällande.

Vad är det för paradigm som förändrats i skolans värld? Är det ett paradigmskifte vi står inför? Och i så fall inom vilket område?

Jag tror att de allra flesta håller med om att de klassiska kunskaperna läsa, räkna, och skriva fortfarande är grundläggande för alla våra barn. Likaså tror jag att Shakespeares dramer, Columbus upptäckter, språks uppbyggnad, bildkomposition och fysikens lagar mm är kunskaper som även i framtiden kommer ha relevans på våra skolor. Det kommer inte den nya tekniken förändra. Däremot kommer den nya tekniken lägga till nya nödvändiga kunskaper som tex programmering.

Är det då synen på hur vi lär oss som i grunden kommer förändras?

Formativ bedömning är något som seglat upp som en nymodighet, men är ju i sig själv inget nytt. Däremot har det på senare år kommit metoder för att förenkla och sätta fingret på hur man skapar formativ bedömning. Frågar du dock en erfaren, äldre lärare så är de ofta väldigt duktiga på just detta, även om de ibland använder andra begrepp.

IKT skapar nya möjligheter för att få elever att samarbeta och tillsammans lösa nya uppgifter. Det skapar också nya möjligheter för formativ bedömning. IKT spränger den linjära kunskapsförmedlingen och gör den istället till ett myller av kunskapstrådar. IKT förändrar lärarens arbetssätt precis som penna och papper gjorde en gång för länge sen eller boktryckarkonsten inte fullt lika långt tillbaka i tiden. Men nog kommer vi väl fortfarande att ha lärare som är belästa inom sitt område. Som kan lotsa och leda våra barn och ungdomar, även om det kommer ske på nya sätt. Även om läraren måste närma och lära sig den nya tekniken.

Är det i hur vi bygger skolorganisationen så att alla barn lär sig så mycket som möjligt som de nya paradigmen står att finna?

Det finns fortfarande de som hävdar att skolan inte är en organisation. Att läraren är en ö bland andra öar. Att rektor är en administratör som ordnar med det praktiska. Den bilden håller på att förändras. Vi vet numera att det inte är skillnaden mellan skolor som är störst utan skillnaden mellan klassrum. Den enorma mängd forskning som kommit det sista på hur man gör alla skolor till bra skolor och alla lärare till bra lärare, gör att vi får anledning att ifrågasätta det vi tidigare tagit för sant. Det ger oss anledning att ifrågasätta hur vi bygger vår skolorganisation. Det finns inga belägg för att 30 tysta barn i ett klassrum med bänkar i raka rader lär sig bäst. Inte heller om antalet barn reduceras till 15 verkar ge större effekt, om det bara är den förändringen som sker. Det finns ingen vetenskap bakom att våra skolscheman ser ut som de gör och hur bilden av hur ett schema kan se ut är påväg att luckras upp. Och bilden av den ensamma majestätiska kunskapsbäraren längst fram i klassrummet bleknar sakta hur mycket vi än försöker hålla fast vid den.

Att lärare inte längre bör ses som ett ensamyrke verkar forskningen vara överens om. Även att hela skolorganisationen bör ha fokus på elevens lärande och att alla beslut som fattas görs utifrån detta. Att man provar och utvärderar och provar igen. Att man skapar förtroende för varandra och på så vis sätter skolan i positiv utveckling. Det verkar göra att gapet mellan elever minskar och det har bevisligen skapat framgångsrika skolor. Vi vet att detta synsätt saknas i den svenska skolorganisationen. Och vill vi vara en skola som vilar på vetenskaplig grund bör vi skapa incitament för detta. Men om det är ett paradigmskifte… Vad vet jag?

Advertisements

2 thoughts on “Paradigm och skiften

  1. Mycket bra text!
    Jag tror samtidigt att flera av de delar som vi idag tänker oss som grundläggande (kunskapsområden, vem/vilka som är kunskapskällor/lärare m m) faktiskt kommer att förändra sig i spåren på AI, Internet of Things, syntetisk biologi, nanoteknologi o s v.
    Men innan dess är det svårt att tala om paradigmskifte.
    Jag tror också som du att den stora skillnad i närtid blir att gå från rigid schemastruktur och läraren som ensamyrke till mer dynamiska strukturer (inte röriga, utan just dynamiska) och team av lärare (och andra professioner) som jobbar mycket mer i högfunktionella team.
    Kul att läsa bra texter baserat på kloka tankar!
    /Thomas dM

    • Tack för fina ord och utveckling av tankar. Jag håller med dig, att innehållet i våra ämnen kan komma förändras men en hel del kommer också vara kvar.
      Dynamik är ett väldigt fint ord tycker jag 🙂
      //Karin

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s