Låt oss prata om matriser och kunskapskrav en stund…

Under detta läsår går vi på min skola Skolverkets och Karlstads universitets kurs betyg och bedömning. En tydlig och nyttig kurs som skapat många kloka diskussioner i lärarlaget. 

Något som vi diskuterat mycket är detta med matriser. Ett verktyg som, när man funderar på det inte är så enkelt som det först kan tyckas vara. Låt mig förklara. 

Vi använder alltid matriser när vi i kollegiet sambedömer uppgifter, något vi gör ofta. Vi tycker det dels är viktigt för att skapa en likvärdig bedömning, dels för att träna oss i att bryta ner elevers arbete och se vad som är kvalitet och vad som behöver tränas mer på. Tillexempel blev det väldigt tydligt att det var referattekniken som genomgående strulade till PM-skrivandet (den utredande uppsats eleverna skriver i svenska NP åk3) för något år sedan vilket gjorde att vi la om undervisningsplaneringen för samtliga kurser i svenska. Matrisen hjälper oss att se vad eleverna kan och vad de behöver lära sig och utifrån dessa kan vi diskutera förändringar i undervisningen. 

Ett annat användningsområde är när elever byter skola. Om jag då använder skolverkets kunskapskravsmatris för att förklara för en kollega vad eleven, som bytt skola, uppnått under tiden i min klass är denna matris värdefull. Ett professionellt verktyg, ett professionellt språk, att likna vid patientjournaler, men ofta inte helt lämpliga för patienten själv att tolka, lika lite som kunskapskraven ska lämnas till eleven att tolka. 

I takt med att vi mer och mer lyfter formativa arbetsmetoder plockas läroplanens kunskapskrav oftare fram och sätts som mål för eleverna. Otaliga är studentflaken med ironiska texter om kunskaper som är “utförliga och nyanserade”. Det signalerar något. Elever som i tid och otid fått kunskapskrav utdelade som mål för de olika uppgifter de ska klara, har de förstått vad kraven innebär? Problemet som uppstår är att det aldrig kan vara kunskapskraven i sig som ska uppnås utan förmågan eller prestationen som kunskapskravet syftar på. 

För att illustrera vad jag menar. Min son drömmer om att bli fotbollsproffs. Han tränar många timmar varje dag både själv och med sitt lag. För att hitta inspiration och förebilder tittar han på youtube. Utan problem kan han numera se varför Zlatan är skickligare än Johan Elmander. Han funderar över hur de gör för att få bollen att skruva sig. Han härmar deras rörelse och prövar och omprövar. I hans lärande  på planen skulle ett betyg på hans prestation eller ett kryss i en matris utifrån generellt formulerade kunskapskrav inte nödvändigtvis bidra till lärandet. Snarare stämpla prestationen. Blir då lärandet dynamiskt eller bedömningen formativ och framåtsyftande? 

När jag vill träna mina elever i argumentation vill jag ju att de ska lära av de bästa. Jag vill att de ska härma och inspireras av våra skickligaste debattörer och utvecklas i förhållande till dem. Jag vill diskutera elevens specifika prestation, jag vill att eleven ska kunna bedömma vad som är kvalitet och vad som inte är det. Här gör läroplanens kunskapskravsmatris varken till eller från. Risken är snarare att eleven stirrar sig blind på formuleringen utförlig och nyanserad utan att begripa vilka faktorer som skapar en utförlig text. Eller så skapar det stress och hets kring betygens olika steg  istället för att fokusera på att göra en så bra prestation som möjligt. 

En matris som inte är förankrad och förklarad in i minsta detalj och översatt till vilken form av prestation du förväntar dig av eleven, tror jag kan skapa mer oreda än reda. Göra arbetet mer otydligt än tydligt. Knyter du dessutom den matris du har för att bedöma olika uppgifter till olika betygssteg är risken överhängande att eleven struntar i texten i matrisens rutor utan bara ser i vilken betygsruta du kryssat vilket gör din feedback meningslös. 

Vi har en målrelaterad skola och som lärare ska vi veta vilka prestationer som motsvarar läroplanens olika mål. Men att dela ut läroplanens kundkapskrav till elever eller att tapetsera klassrum med målen utskrivna på enkel svenska kommer inte göra att eleven förstår målen. De kan inte av sig själva översätta dessa mål till olika prestationer eller kvaliteter. 

Ibland undrar jag om det inte är att gå över ån efter vatten diskutera läroplanens mål med eleverna i förhållande till prestationens kvalitet. I slutändan är ju det prestationen vi vill åt. Inte hade väl Zlatan blivit en bättre fotbollsspelare med hjälp av förståelse för statiska kunskapskrav? Hade Johan Elmander kunnat nå upp till Zlatans nivå med hjälp av dem?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s